Den tidiga promenaden var inte lika farlig som jag först farhågat, faktum är att det blir en repris, redan imorgon.

Som de flesta dagar passade vi grannflickor på att köra ett träningspass innan dagen riktigt kommit igång. Sedan var det dags att gå plus, miunus, noll. Ägg, jäst, margarin, mjöl, mjölk och socker rördes ihop till en kladdig semeldeg. Vi fick avbryta jäsningen och addera lite mer då vi upptäckte att uträkningen inte blev helt rätt. Trots detta både smakade de, och såg ut som riktiga traditionella SEMLOR. Bra jobbat!
Semlor har egentligen aldrig varit favoriten, då jag varken gillar mandelmassan, brödet eller grädden (kvar återstår florsockret). Ändå slinker dom ner i magen. Så länge de inehåller socker går det mesta ner. Och nu hade även Johanna ett recept på semlor med vaniljkräm i, och oj, genast klätrade semlan upp flera placeringar. Jag fick till och med plats för en andra. Mätt och belåten snörade jag på mig skorna för att hinna hem innan barnen.

De borde komma ganska så precis nu, därför avrundar jag här.