Igår besöktes två restauranger, en till lunch och en till middag. Lyxigt.

Detta med maten, som jag bara måste passa på att poängtera. Igår beställde jag in en sallad. I och med att jag redan ätit en lättare middag valde jag en liten kycklingsallad. En liten, färsk sallad med grillade kycklingbitar var vad jag hade i tankarna. Ut kommer en gigantisk osthög, någonstans där under kunde jag skymta enstaka salladsblad och till detta serveras två friterade kycklingklumpar. Jag kan inte säga att det var äckligt, men den där fräscha salladen jag hade i åtanke var nu långt borta. Kolla även på Johannas tallrik, hon skulle beställa in en liten appetizer.. Och folk undrar varför övervikten är så vanlig här.

//Agda, 78 - Trött på livet.

Haha NEJ, nu jobbar vi upp det possitiva! Avslutar därför med några sköna tjejer från igår :)

Den tidiga promenaden var inte lika farlig som jag först farhågat, faktum är att det blir en repris, redan imorgon.

Som de flesta dagar passade vi grannflickor på att köra ett träningspass innan dagen riktigt kommit igång. Sedan var det dags att gå plus, miunus, noll. Ägg, jäst, margarin, mjöl, mjölk och socker rördes ihop till en kladdig semeldeg. Vi fick avbryta jäsningen och addera lite mer då vi upptäckte att uträkningen inte blev helt rätt. Trots detta både smakade de, och såg ut som riktiga traditionella SEMLOR. Bra jobbat!
Semlor har egentligen aldrig varit favoriten, då jag varken gillar mandelmassan, brödet eller grädden (kvar återstår florsockret). Ändå slinker dom ner i magen. Så länge de inehåller socker går det mesta ner. Och nu hade även Johanna ett recept på semlor med vaniljkräm i, och oj, genast klätrade semlan upp flera placeringar. Jag fick till och med plats för en andra. Mätt och belåten snörade jag på mig skorna för att hinna hem innan barnen.

De borde komma ganska så precis nu, därför avrundar jag här.

Värdföräldrarna mina skulle iväg på 50-års kalas under lördagskvällen. Efter Baltiomre åkte jag alltså hem och tog hand om barnen. När tänderna var borstade och godnattsagan var slut pussade jag de båda godnatt och gick ner till köket för att förbreda lite. Några minuter senare droppande Petra in med matkassar fulla.

Vi satte igång att skära upp salad, göra i ordning laxen och förbreda efterrätten. När allt var ungnat och klart satte vi oss i vardagsrummet för att avnjuta en välförtjänt lördagsmiddag.

JOHODÅ! Visst blev min och Johannas julmiddag en succé! Till och med vår egentillagade julskinka blev, om jag får säga det själv, fantastisk!


KLART!

Donnie gjorde en sallad och tyckte vi skulle ha bild på alla "Kockarna" tillsammans.

Pepparkakor, RockeyRoad och brändamandlar. Farligt gott.


Haha gillar bilden. Kände att jag behövde ett bevis på att de faktiskt åt maten. Det gjorde dom! En väldigt rolig kväll blev det med ideér som krettsade kring att sätta farfar-tomte på en hamboard.. (haha fråga mig inte).

Operation - Komma ikapp

Hela onsdagen och hela torsdagen (förra veckan) stod jag och lilla Johanna med bakning, matlagning och godis tillagning. Vi hade nämligen tagit på oss ansvaret att bjuda över grannskapet på en hederlig svensk julmiddag.



Från Awesomes blogg

"Med händer och fötter stod vi upp över öronen med smet och mer smet i köket för att fixa inför morgondagens tillställning. Inte väntar vi på att något ska bli klart innan vi sätter i gång med nytt (för att spara tid...typ)!
Slutade med att Hanna stod med ena handen och rörde förbrillt i det kokande fudgen, med den andra handen rörde hon i den kokande smeten till kolan, med den tredje hämtade hon vatten till kulprov, blandade ihop grejs till en kallsås samtidigt som hon höll ögonen på tiden så att vi inte skulle bränna till vår absolut första alldeles egna hemmalagade julskinka som låg och stekte i ugnen. Under tiden gjorde jag saker så viktigt som att fixa musik o gå på toa. Till slut var knäck, kola, rockey roads, fudge, kallsås och bärnda mandlar klart."

Hade detta varit ett TV-program hade det garanterat hamnat under kategorin komedi istället för matlagning. Oj, vad vi måste sett kaotiskt ut. Vi insåg det komiska ganska snart och hade riktigt kul åt oss själva när vi stod där, lite smått förvirrade.

Nu är frågan, lyckades vi eller inte?

DEN SOM GISSAR FÅ EN LÄNK!! YEEAYYY!!! Gissa NU!!


Okej. Sista meningen är hundra procent ironiskt.

Det blev en trevlig start på dagen tillsammans med mina kära grannar då vi bestämde oss för att bruncha ihop. Bröd, frukt, bär, scrambled eggs,bacon och Rockey Roads fick stå på huvudmenyn.
Gottigheter och en massa prat kan aldrig gå fel ihop!

Vad hade jag gjort utan IKEA?

Innan jag gick hem till Johanna igårkväll låg min hostmom på knä utanför barnens dörr. Tittade lite frågande på henne, eller "lite frågande" jag såg nog totalt bortkommen ut. Men hon var snabb med förklaringen, det var St. nicholas day imorgon(idag). St. nicholas var ett helgon...och här tar min kunskap slut. Barnen vaknar i alla fall upp på St. nicholas days morgon och finner choklad i deras skor.


På morgonen när jag vaknade fann även jag choklad utanför min dörr. Blev jätte glad, det var så gulligt!

Igår var jag på Starbucks tillsammans med Johanna & Johanna. Det var både underhållande och lärorikt. Vi diskuterade bland annat olika alternativ till att utrota fattigdom och hur vi på bästa möjliga sätt ska kunna förhindra den ökade växthusefekten.

Nja.. Kanske inte riktigt, men vi var snäppet där intill.

Från en viktig sak till en annan.

Jag har ansträngt mig djupt för att hitta mitt egna favorit kaffe här på Starbucks. Ville hitta det där unika Hanna kaffet. Ni vet nästan så att de överväger att döpa om kaffet efter mig. Hanna’s super special deluxe. Jag har testat pumpa kaffe och karamell kaffe, jag har testat iskaffedrinkar och jag har druckit mocca kaffe. Till och med salted caramel provades. Igår bestämde jag mig i alla fall för att testa en vanlig, hederlig, tråkig svensson kaffe med en skvätt mjölk i. Och tänka sig, det var nog det bästa jag druckit här i USA.

Det är så tråkigt att jag vill spy...

SÅ HIMLA TRÅKIGT.

Idag var min första riktiga arbetsdag och allt flöt faktiskt på förvånadsvärt bra. Många säger att de första veckorna är tuffast eftersom barnen gärna testar gränser. Tur som jag har verkar barnen inte sätta mig på allt för mycker prov. De har hållt sig väldigt lugna och jag håller tummarna för att de fortsätter i samma rikting. 
Efter min dag (eller eftermiddag eftersom barnen går i skolan under dagen) tog Johanna och Johanna med mig till en mexikansk restaurang. De var en Au Pair träff för de i området som egentligen inte var för mig eftersom jag har en annan agentur men johannorna var snälla och smuglade in mig.