Happy Halloween!


Frisk höstvind

Jag vet inte vilken slags kris jag plötsligt drabbads av, men av någon anledning har jag börjat uppskatta detta med natur och frisk luft. Kanske beror det på att jag känner mig gammal nu när jag har hand om barn hela dagarna, eller så är det ett sätt att få in lite av Sverige i mina sinnen . Förut visste jag inget värre än att vara ute och vandra, nu tycker jag det är hur härligt som helst.

Tillfällighet eller inte, jag och Johanna har i alla fall börjat med frilufts-söndagar. Förra söndagen cyklade vi 4 mil fram och tillbaka  från Newark. Denna söndagen åkte vi till ett naturreservat vid namn White Cley Greek. Där gick vi runt bland alla höstfärger och diskuterade framtidsplaner. Det var riktigt mysigt och det kändes som om vi lika gärna kunde gå runt i höstiga lilla Svearike.



Mitt bland alla orangea höst träd fanns en dunge av (rätta mig om jag har fel) bambuträd?


Avslutade med en välbehövd pickninck intill en mysig sjö.


Lördagskvällen

I fredags droppade vi lite spontant in på en collagefest. Halloween firas nämligen stort bland studenterna också. På gatorna fann vi både mexikanare, nunnor, spöken, pumpor och porrstjärnor. Vi hann lite smidigt binda några kontakter under fredagskvällen och på lördagen visste vi vart festen befann sig. Måste tyvärr meddela att det inte riktigt är som på film. Musiken spelas lågt för att inte poliserna ska komma och dansen går mer åt porrindustri-hållet.
Men med trevligt sällskap blev kvällen ändå underhållande.

Johanna, Petra och jag.. utklädda till.. omedvetna turister.
Johanna och en pakistanie..
99% av alla tjejer här klär ut sig till porrstjärnor. Även några av killarna hakade på trenden.
Dessa pojkar var hur sköna som helst. Nu har vi äntligen fått några american amigos!

Batting cage

I Lördags vaknade jag upp hos Johanna av chockerande nyheter – Det snöade!
Folk kunde inte förstå hur det kunde snöa redan i oktober. Vana svenskar som vi är tog jag, Petra och Johanna oss ut i snö(o- enligt USA)vädret.


Vi var tvungna att skrapa rutorna på bilen, annars går det inte så bra förstår ni.
Vi åkte till en Batting Cage. En maskin som skjuter basebollar och med hjälp av ett baseballträ försöker man träffa dem så gott de går.
Detta var inte alltid så lätt. Men det var kul ändå

Spontant

Det var inte bara de små barnen som fick gå på Halloweenkalas i Fredags, även vi lite äldre fick vara med om firandet.. Fast senare på kvällen.



Halloweenkalas

I Fredags var barnen bjudna på ett Halloweenkalas hos en kamrat. Jag och barnen tog en promenerad dit genom höstlandskapen.

Lejonet, trollkarlen och häxan.
Många tomter  pryds numera med fina små utsmyckningar. Barnen tyckte det var fruktansvärt kul att titta på allt. Detta resulterade i att det tog dubbelt (om inte mer) så lång tid att komma fram.
Men till sist kom vi äntligen fram och barnen blev fullt syselsatta med både det ena och det andra. 



Överaskning

Åh, så fräscht med lite äpplen tänkte jag.

Fast i detta land gäller det att inte dra förhastade slutsatser. Givetvis tillkommer även en caramelldipp..

CHECK-LIST

I tisdags åkte jag och Johanna till Starbucks. Där satt vi länge och pratade ihop oss om kommande aktiviteter. För att behålla mitt rykte här (ni har förstått hu cool jag är nu va) och inte framstå som barnslig, utelämnar jag punkterna från bloggen. Nu är åtminstonde en to-do list gjord, allt ska utföras här i USA och några av punkterna kan vi redan checka utav. 


Inte alltid tanken som räknas...

TÄNKTE lägga upp massa bilder nu ikväll, men upptäckte precis att kameran ligger kvarglömd i Johannas truck. Det blir helt enkelt inget utav det hela. 

TOO BAD.


Oh smokey house

I Lördags satt jag och Johanna barnvakt åt några vi inte träffat tidigare. Allt gick strålande.. tills barnen lagt sig.

Jag och Johanna valde en film och slängde in popcorn i micron. Givetvis är det ingen vanlig liten microvågsugn vi talar om här, utan nu handlar det om en amerikansk och precis som allt annat här finner vi den i stoleken XXL. 

Efter två minuter piper mickrovågsungenen och när Johanna öppnar luckan väller ett gigantiskt rökmoln ut. Vi hinner knappt utbyta blickar innan båda rusar ut till garaget, med popcornpåsen i handen. Febrilt letar jag efter knappen som öppnar garageporten, utan framgång. Såklart.

Plan B, Johanna springer genom huset och öppnar entrédörren, en sjättedels sekund efter kommer jag med popcornpåsen. Och ut den for genom dörra.



Vi pustar ut, men i inandningen känner vi hur det svider till i näsan. Jag vet inte om någon av er har bränt popcorn någon gång. För er duktiga kan jag medela att det luktar. Alltså luktar som i LUKTAR. 

Vi satte på fläkten och öppnade alla fönster som fanns att öppna.

När vi väl satt oss ner i soffan, utan popcorn, i ett rökfyllt hus med isande korsdrag hör vi små tassande fötter på övervåningen. 7 åriga Parker kommer ner med en orolig blick.

"I was trying to sleep, but then I smelled smoke...!?" , utbrister han.

Lugnande förklara Johanna att det bara var brända popcorn.
Jag råkade även dra i ett snöre så garagedörren inte längre gick att stänga ordentligt. När föräldrarna kom hem var vi tvungna att skjuta upp garagedörren förhand och välkomna de hem i deras nu rökfyllda hus.

Allt brast i bilen på väg hem, vi kunde inte sluta skratta. Trots omständigheter var allt otroligt komiskt.

Tyngdlöst


Vi blåste himlen full av bubblor idag. Det är så kul att barnen uppskattar sånna enkla saker. Jag har tur, barnen är helt underbara.

Philly

Det blev en heldagstur till Phillalelphia igår. Mycket trevligt må jag säga.


Med tre timars sömn i kroppen hoppade jag och Johanna på tåget mot Philly. Sådär lagom pigga.


Philladelphia-dagen inleddes med en frukost.


Vi mötte också upp fyra vänner till Johanna. 

Johanna, Siri och Malin

Vi turistade och besökte "Rocky trapporna"


Snipp-snapp-snut så va denna dag slut. 

Kanske inte riktigt, men både bilderna och mitt skrivhumör tog slut ganska så precis nu. Jag avslutar alltså lite fint här med ett enkelt Adjö.

- ADJÖ



Avsked



I onsdags gick jag upp klockan 6 för att ta avsked av Johanna. En av mina två grann-Johannor har bytt familj, hon bor nu i Kalifornien. Vi i Landenberg kommer sakna henne. Massvis. Fast vi önskar henne lycka till också förstås! 


En bra start på morgonen!

I morse möttes jag av detta paket!

Kan ni gissa om jag blev glad?! Svenskt godis är verkligen i en högre klass. Tack min lilla familj, älskar er!
Min bror i ett nötskal (<3)

GODMORGON


Amish Village

Nu är vi alltså inne på LÖRDAGEN i mitt komma-i-kapp-maraton.

Jag, Johannorna, Lilian och Petra satte oss i bilen som tog oss till Amish folket.
För er som inte har någon koll på Amish folket kan fortsätta läsa här:

Amish är en kristen grupp, boende främst i Pennselvynia, Ohio och Indiana i USA och delar av Kanada. 

Karakteristiskt för amish är att de anser att den tekniska utvecklingen har gått för långt och därför lever de på ett sätt som många gånger ter sig ålderdomligt. Jordbruk bedrivs till exempel ungefär på samma sätt som för 100 år sedan, likaså husbyggnation och annan verksamhet. Klädseln är ålderdomlig och baseras på färgerna svart och vitt. Amishsamhällen strävar efter att vara självförsörjande på det mesta och de köper oftast ny mark med kontanter då de emotsätter sig lån. Försäkringar är inte tillåtna, den som råkar illa ut kan istället räkna med att få hjälp av sina grannar och vänner.

Sådär nu fick ni en liten snabb introduktion av Wikipedia själv.
Först åkte vi till The Amish Village, där fick vi en guidad tur och lite mer kött på bena.
Ett vattenhjul.
Dessa redskap använder de för att skörda åkrarna. Traktor, vad är det?
Dessa skyltar satt uppsatta längs vägarna. 

Liksom dessa gick längs vägarana. 

Vi åkte en buggy ride tillsammans med en Amish i 17 års åldern. Ska berätta mer om det!
En bra frukost ger dig en god start på dagen.




Svarar

Ni blir bara fler och fler. Så trevligt, ni är alla varmt välkomna ska ni veta!

Har fått två frågor som jag äntligen tänkte svara på (är lite seg av mig). Vet inte hur många det är av er som är intresserade eller nyfikna på själva ”au pair delen”. Tycker ni att jag ska ha med mer om det? Eller vad vill ni läsa om? Vad är intressant? Se så bra, ni får alla vara med och bestämma här :) 

För att återgå till frågorna.


Felicia

Hej! Jag har kollat in din blogg ett tag o tänkte ställa en fråga. Vad fick dig att bli au Pair? Vad gör man om dagarna, är det inte svårt att veta vad man ska göra med barnen varje dag? Följer du med familjen om de gör några "utflykter"? hehe, blev mer än en fråga. Hoppas du vill svara! Kram

Det är bara att fråga på! Jag tror det var hela konceptet som fick mig att vilja bli au pair (så som att bo här i USA, ta hand om barn, lära sig språket och träffa massa nya människor) hittills har jag inte ångrat en sekund. Jag har ett  tvillingpar som är varandras bästa vänner, vilket underlättar de dagar då jag inte har något speciellt planerat. Ofta räcker det bara med att ta fram lite pennor eller playdoo så är de i full gång. Familjen har sagt att jag alltid är välkommen på deras utflykter, så det beror lite på vad jag själv planerat.


Sanna

hej! 
jag följer din blogg sen någon vecka tillbaka bara, jag har en liten fråga, jag skulle själv vilja åka och jobba som au paire i usa det år jag fyller 19, men när jag pratat med kompisar om det, så säger dom att det är jättejobbigt och slit för ingen ting, men på dig låter det som ett jätteroligt "jobb" eller vad man ska säga! :) hur är det att vara där och "jobba"? glad för svar! :) / sanna :)

Vad kul, det är klart du ska åka! Mitt schema är väldigt slappt nu när barnen är i skolan (Det blir tuffare när barnen är lediga). Jag jobbar oftast mellan 16.00 – 19.00 och på söndagarna jobbar jag 12.00-18.00. Samtidigt vet jag andra au pairer som jobbar mellan 8.00-18.00. Hur man jobbar är alltså individuellt och det är bara att fråga vilka arbetstider du har innan du väljer familjen. Sen är det viktigt att tänka på att au pairjobbet faktiskt ÄR ett jobb. Precis som att man skulle jobba på Ica hemma i sverige. En del åker hit i tron om att de ska få en skön semester, att vara au pair är ganska så långt ifrån en semester. Men det är otroligt kul!


Jag vet själv att jag hade en miljard frågor innan jag åkte, så är det någon som undrar något, fråga! 

Här finns mer information om hur det är att vara au pair: 

http://www.aupairguiden.se/

http://www.sts.se/sweden/ap/start/


Longwood gardens

Följde med Johanna till Longwood gardens idag. Det är en helt förtrollande trädgård som är gigantisk. Vi sa det, att egentligen borde man gå dit utan kameran bara för att njuta. Istället bar vi oss åt som hysteriska turister med kameran i högsta hugg.. Och ändå fick vi knappt med hälften av allt som fanns att se. 

Det kändes verkligen som om att gå omkring i en sagovärld, allt var så otroligt vackert och välgjort. Bilderna får förklara det mina egna ord inte kan beskriva. 



Johanna bland sina pumpkin vänner och så jag.

Cozy Friday

Har haft så fullt upp att jag inte hunnit skriva här, den lediga tiden (hemma) har gått åt till Skypning istället. Men ska försöka ta mig igenom dagarna lite snabbt och smidigt här.

I fredags hade vi en otroligt skön kväll. I USA struntar många i vad de har på sig, så vi tänkte why not och drog på oss våra pyjamasar (som vi köpt någon timme innan). Trots att vi såg som 9 åringar på barnkalas verkade de flesta inte ens reagera. Och oj så skönt det var, ska nog aldrig mer gå på bio i jeans.

Utanför Applebee's. Sist jag åt på applebees var jag mentasjuk, och denna gången satt jag i pyjamas. 

Med lite mat i magen åkte vi till biografen.

Här är filmen vi såg! Den var bra, hade förväntat  mig lite mer, men visst var den söt ändå.

Apropå söt.

Cupcake & Princess frog med popcorn.

Nu ska jag iväg till Longwood Garden, lördagen och söndagen tar jag helt enkelt lite senare.

Lite vilse


Jag låg djupt nedsjunken i sängen med ett gäng tvserier när Johanna, Johanna och Petra ringde på dörren. De hade hundarna med och skulle ta en promenad runt sjön. Jag bestämde mig för att göra ett uppehåll ur nördandet och hakade på. 

Hittade en kompis.

Efter promenaden hängde jag med Johanna och Petra till Cosco (en mataffär med XXL varor). Kände sig som en pygmé där man gick mellan 10 kilos mjölpåsarna och 2 liters smörpaketen. Det bästa var att det fanns sånna där "provsmaknings stånd" vart man än gick.
Lunchen var därmed fixad.

På kvällen skulle jag och Melina på en Au Pair träff i Wilmington. Det gick inte så bra.
Hade vi åkt rätt väg skulle resan ta 21 minuter enligt google, men de 21 minutrarna förvandlades istället till 2 timmar och 10 minuter. Behöver jag säga att vi inte åkte rätt väg?

Ni förstår, här i USA tror dom att man har en inbyggd GPS i hjärnan. De struntar fullständigt i att sätta ut namnskyltar. Därmot snålar de inte "One Way" skyltarna.. Nejnej, de ska istället upp över HELA stan. Ju fler desto bättre. 

Att Wilmington även är känt för kriminallitet kändes ju också väldigt betryggande. Jätte spännande att inte kunna komma bort från bakområdena pågrund av alla namnlösa enkelriktade gator. 


Note to self: Åk ALDRIG utan GPS i Wilmington. 


Starbucksonsdag

Varje onsdagskväll brukar vi au pairer ockupera Starbucks. Denna Onsdag blev minsan inget undantag.
Här sitter vi och snackar, planerar och har det allmänt trevligt.


Några av au pairerna i området.


Julia, Johanna och så har vi mig.

Just dance

Planen var att jag och Johanna skulle hårdköra på HAC idag. Vi skulle promenera dit, köra ett pass kickbox, ett pass step up och som avslut var det tänkt att vi skulle vi traska oss hemmåt igen. 

Dessvärre blev vi motarbetade på alla tänkbara plan.

1. Det spöregnade.

2. Johanna måste snabbt kunna ta sig till barnens skola om någonting skulle hända. 

3. Johannas värdpappa hade lånat hennes bil.

Med andra ord, planen var lika hållbar som en mobiltelefon i vatten. (Haha blev bara tvungen att skriva ner den sämsta liknelsen jag kom på.)  

Istället stannade vi hemma och satte ihop en egen dans koregrafi (Vi är nämligen båda danstjejer).
Blev ett ex antal oseriösa delar i koregrafin, men den gillas ändå. 

Ganska så avundsjuk på att Johanna har en dansstudio i hennes hus.

Frustration

Barnen sitter här intill mig och gör läxorna. De är minst sagt upprörda över att behöva skriva sitt namn så många gånger. "Why do we have to do this?!? IT'S BOOOOOORING" upprepas gång på gång.

När jag kom tillbaka med ett glas mjölk till lillpojken såg hans papper ut såhär


Haha gullunge. Jag vet precis hur det känns.

Namngivningscermoni

Den här fågeln har gjort sig hemmastad i våran lilla sjö här utanför. Jag har försökt ta kort på giraffågeln de senaste två veckorna, men varje gång fingret så mycket som nuddat  fotoknappen (tryckknappen? kameratryckare? tryck-på-knappen-så-kameran-tar-ett-foto. Vad heter den?!) så har den flugit sin väg. Här kan vi snacka om att inte fasta på bild. Det var nästan så jag fick intrycket av att den gjorde det med flit.

Men så igår när jag gjorde i ordning min lunch fick jag se den genom fönstret.
Det var bara att rusa efter kameran och trycka på knappen utan namn. Och vet ni vad? Jag fick den! Alltså på bild! Måste erkänna att var lite av en segerkänsla. GAMEOVER for the bird liksom. 

Hur som haver. Jag har tre namngåtor att lösa nu.

1. Vad heter kameratryckaren?

2. Vad heter fågelsorten? Har en känsla av att det inte är giraffågel.

3. Vad ska jag döpa den till?

Ni ser, man får riktiga tankenötter av att vara här i USA.

EN MÅNAD

NU HAR JAG VARIT HÄR I EN MÅNAD. Känns helt ofattbart att allt har gått så himla fort! 

Känner verkligen hur bilden samspelar med det exalterade.. Det var den absolut sista bilden som togs i Sverige. Saknar mitt rum lite. Fast jag har det fint här med.


Idol snack

Sverige är ju mitt i Idolsäsongen för tillfället och ska jag vara helt ärligt har jag aldrig varit något riktigt idolfreak. Men nu, har jag plötsligt blivit enormt insatt i det hela. Efterom jag befinner mig utanför sveriges gränser kan jag inte använda mig av tv4play, istället måste jag kolla upp små klipp från youtube. Som ni förstår är det hela lite omständigt. Men tror att det kan vara en anledning till att jag har blivit så insatt, just att jag inte kan se det. Får jag inte se, så måste jag se. Samma princip som när jag var fyra(?) år, fick jag inte dricka nagellacks borttagningen, då gjorde jag det ändå. Bara för att jag inte fick. 

Sen har vi ju även Moa, hörde henne redan innan jag åkte hit. Och jag är helt såld på henne. Herregud vilken röst. Den här låten spelas om och om och om igen.


Veckans första dag

Dagen började med ett pass på HAC tillsammans men Johanna. Har börjat komma igång på träningsfronten nu, fortfarande ömmar kroppen men det börjar sakta men säkert avta. Väl hemma körde jag igång en tvätt och skypade med familj och några vänner. Jag blir alltid på bra humör efter jag pratat med någon där hemma.
Barnen kom hem vid fyratiden och ville leka med playdoo. Vi satte igång att kavla och knåda och jag lärde dem att göra rosor. Känns som att dagen rusade förbi trots att jag inte gjorde något speciellt. 


Till mamma

Åh hej och hå ytterligare klagomål. Denna gången från min egen mor. Hon tycker att jag bara har bilder på mat och bilder på när vi är innomus. Hon vill se träd, sjöar och annan miljö här omkring. Det är inte lätt att vara alla till lags. Men jag försöker ska ni veta.


Mamma, här är en buske (alternativt en gran). Lutar åt det förstnämnda. 

Här är amerikanskt gräs.

Och asfallt.. (Asfallt ingår i den amerikanska miljön)

Och så fick jag en bild på ett halvt träd. Som du ser har löven inte riktigt tagit färg än.

Letade efter en sten, men hittade ingen. De påminner hur som helst om de vi har hemma i sverige. 

PUSS

John blund i farten

Klockan är för mycket för att jag ska vara normalfungerande. I vanliga fall finns det inget "klockan är för mycket" i min värld. Det är nämligen efter 22 som jag blir som mest aktiv. Jag hoppas förresten ni sitter med penna och anteckninsblock för att noterar allt detta.

I raderna ovanför har vi min ursäkt till detta inlägg. För jag har ingen aning om vad som här ska stå. Huvudet hänger inte med och jag kommer knappt ihåg vad jag skrivit hittills. Ni förstår, det går åt energi till att ta hand om barn, samtidigt som det är otroligt roligt. 

Slänger upp två bilder från fredagen. Vi hade en riktig slappkväll hemma hos Lisa. Kul hade vi också.
Känns inte som om jag behöver kommentera bilden. Den talar för sig själv.
Jag, Leslie och Mia. Känns däremot som att denna bild behöver en förklaring, men helt ärligt har jag ingen som helst aning om vad vi håller på med..

klockan är avbockad


Barnen vill lära sig klockan. Jag har försökt att förklara, men de har svårt att förstå vad tid innebär. Vilket inte är speciellt konstigt. Till och med vuxna har svårt med tider..

Jag lät hjärnan arbeta och kom fram till att göra en klocka med bilder. Tillexempel, mellan 5an och 6an är det bad, eller på 12an är det lunch. Detta blev inte så mycket mer än en idé.

Men igår knackade lillpojken på min dörr och undrade när jag skulle göra klart klockan. Han hade tagit med sig färgpennor som jag skulle få låna.

Om vi säger så här, detta var inte vad som for genom mitt huvud:

Åh, ja!! Gud så kul! En klocka!! vad rooooooooooligt!

Men han var så söt att jag omöjligt kunde säga nej. 

Min morgon har alltså ägnars åt att göra en KLOCKA.

Betapet

Planen var att åka till stranden idag, men det krånglade sig med bilar. Istället sitter jag över skype och spelar ett online alfapet med pappa. Funkar ju det med.



Skulle kunna tro att vi har ett visst tema, men nej.. Det är bara far och dotter som använder sig av deras akademiska kunskaper.

Välkomnar HAC

Jag är numera medlem på HAC. Typ som Friskis & Svettis, fast toppat med Amerika. Här finns gym, massa olika träningssalar, det finns innomhuspooler och utomhuspool, vanlig bastu och ångbastu. De har en innomhuslekpark för barn, massagesalong och det bästa av allt, ett café.
Träningskortet har jag intill min prins.

Igår blev det Zumba och idag körde vi på med Ki-Box. Det känns i kroppen att jag tog ledigt från träning över sommaren. Just nu ligger jag mörbultad i sängen och de enda musklerna som verkar fungera är händerna.

The Cheesecake Factory

Jag och the Johannas tog en tur förbi The Cheesecake Factory under kvällen. Med tanke på att jag inte kommer kunna äta fören nästa vecka så tjänar jag på detta, rent ekonomiskt.
Som ni ser är menyn inte anpassad till personer med beslutsångest. När man väl hade menyn framför sig kändes beslutet helt livsavgörande. 

Tillslut valde vi att dela på en white chocolate caramel macadamia nut cheescake och en till som jag inte minns namnet på. Konstigt, känns som om man borde ha kommit ihåg det...

Carwash

Hjälpte flickorna med deras bilar idag. Alltså att göra dom rena och fina. Någon vidare mulle meck eller byggare bob är jag nämligen inte.

Vi hade öppna bildörrarna och pumpade musik på högsta volym, quite coool, ha?
Gillar förresten när man säger "ta en bild nu" och sen lotsas man att man inte har en aaaaning om att kameran är uppe. Detta var nog en sån bild.

Fast det vore förstås tråkigt om alla bilder va som denna. 

Johanna gjorde sig redo.

In action. Vi sparar dedär med shorts och magtröja.

Svensson coffe

Igår var jag på Starbucks tillsammans med Johanna & Johanna. Det var både underhållande och lärorikt. Vi diskuterade bland annat olika alternativ till att utrota fattigdom och hur vi på bästa möjliga sätt ska kunna förhindra den ökade växthusefekten.

Nja.. Kanske inte riktigt, men vi var snäppet där intill.

Från en viktig sak till en annan.

Jag har ansträngt mig djupt för att hitta mitt egna favorit kaffe här på Starbucks. Ville hitta det där unika Hanna kaffet. Ni vet nästan så att de överväger att döpa om kaffet efter mig. Hanna’s super special deluxe. Jag har testat pumpa kaffe och karamell kaffe, jag har testat iskaffedrinkar och jag har druckit mocca kaffe. Till och med salted caramel provades. Igår bestämde jag mig i alla fall för att testa en vanlig, hederlig, tråkig svensson kaffe med en skvätt mjölk i. Och tänka sig, det var nog det bästa jag druckit här i USA.

Det är så tråkigt att jag vill spy...

SÅ HIMLA TRÅKIGT.


5 Oktober



Jag missade helt kanelbullens dag igår!!! Katastrof! En blandning av förtvivlan och besvikelse sprudlar just nu genom min kropp. Den här bilden är från förra kanelbullens dag. Då var jag lycklig och totalt omedvetandes om att nästa gång inte skulle komma fören om två år. 

Appropå bullar! Jag har gjort flera kategorier så ni (familj och vänner) ska kunna hitta lättare i arkiven.
Jag har till och med gjort en helt egen kategori för mat... och den heter *trumvirvel* .................MAT.
Tänk vad fantasin kan sträcka sig ibland. 

Jag var med barnen till badhuset idag. Hände ingenting värre än att lilltjejen började spy i poolen. Badvakten låtsades som ingenting. Jag låtsades som ingenting. De hundra barnen som befann intill hakade däremot inte på vårt försök med att ignorera det hela. De var som flugor runt saft och undrade ivrigt vad som hänt.

Jag tycker väldigt mycket om familjen jag bor hos, både barnen och föräldrarna. De är super gulliga och får mig att känna mig som en del av familjen. Har inte skrivit det någonstans i bloggen tidigare, det är ju trots allt en ganska viktig detalj i au pairandet.

Såpp, blev ett väldans informationsrikt inlägg det här. Ska göra mig i redo för snart blir jag upplockad för lite kaffe på Starbucks! 


En liten jämförelse

UPPSALA
LANDENBERG
Och med det önskar jag er en fortsatt trevlig eftermiddag!

Lunch partner

Idag lunchades det med denna flicka. Det var väldans trevligt ska ni veta. Annars brukar jag äta en skål havregrynsgröt till lunch, i min ensamhet, framför tvn. Det är ju trevligt det med..
Fast egentligen äter jag inte havregrynsgröt speciellt ofta, det är alltså inte jätte synd om mig. 
Jag äter nämligen flingor också.

BREVVÄNNER SÖKES

Jag fick brev idag!!! Inte vilket brev som helst heller, utan det bästa jag fått NÅGONSIN. Och då kan jag tala om att jag har fått många brev genom min livstid. Var nämligen en populär brevvän under min tid som 9 årig (Får vara glad för det man får liksom). Hur som helst, jag växlade mellan tårar och gapskratt när jag läste brevet som kom på posten idag.
Och den som gapar efter mycket... JAG VILL HA FLER!! MÅNGA FLER! Av alla er där hemma! Ni förstår inte hur glad jag blir! Det känns som om hela världen fylls av blommor och färger! ...
// Hanna sex år
TACK! Love u very mycket!

Jobbar på det

Jag har fått klagoål angående bloggandet. Tydligen har jag på tok för dålig uppdatering. Och inte nog med de snåla uppdateringarna, jag både stavar fel och använder fel gramatik. Vilken röra!


För att lugna de upprörda så håller jag inte på att förvandlas till en Hanna Anka (som far min så fint uttryckte det). Gramatiken och stavfelen beror istället på slarv. Att hålla allt uppe och i en jämn nivå är tyvärr en av mina mindre bra sidor. I stället finner jag mig själv som en periodare, oavsett om det gäller träning, plugg eller som i det här fallet bloggandet. Det är helt enkelt så jag fungerar.


Men jag ska försöka göra en upprykning och försöka få mina perioder längre och mer hållbara. (Visste inte riktigt hur man såg ut i en uppryckning, tycker det mer påminner om en person med en kraftig funktionsnedsättning).


HUR SOM HELST!! Vad tror niii, hur låter det????

Bilder från Lördagen

En pumpa, en häxa, en Lady Gaga.
Folk som körde om oss, vred på sig en extra gång för att kolla om de verkligen sett rätt.
Och så har vi mig, som en mentalsjuk patient.
Höflaket.
Av någon anledning föll jag och Lilian som offer för alla de utklädda under turen. De kastade sig på oss en efter en, slet i oss och skrek. En hoppade ut ur skogen med en motorsåg som han drog över oss båda (I efterhand förstod jag att den var fejkad).


När turen var slut frågade Lilian killen bakom oss om han inte var rädd. 
Han svarade: No, but it was great to sit next to you guys haha!!

Bates Motel

Ljög lite i föregående inlägg, kvällen blev nämligen allt annat än lugn och harmonisk. Den var mer åt de skräckfyllda hållet. Ganska så mycket mer. 

Det var tillsammans med ett stort gäng andra Au Pairer som jag besökte Bates Motel. En bondgård som de gjort om till en mardröm. Bondgården var uppdelad i tre olika sektioner, ett spökhus, en tur med höflak som de körde genom skogen och slutligen hade de en liten tur till fots genom majsfält.
Hela tiden dök det upp utklädda personer som drog i en och försökte skrämma livet ur en. Det uppdraget lyckades de med kan jag säga. Allt var otroligt välgjort och det kändes som om jag var med i en Saw/the ring/Halloween film.

Hittade en film från Bate Motel. Tycker egentligen inte filmen gör upplevelsen helt rättvis. När vi var där var det kolsvart ute, plus att filmen inte visar alla äckliga gubbar som hoppar fram. 

JOBB NU

Godnatt

Jag hade en lugn och harmonisk kväll.
Återkommer imorgon, hjärnan min behöver sömn.

RSS 2.0