Stormfritt

Idag tog jag hand om tvillingarna nästan hela dagen, de skulle på läkarkontroll och stannade därför hemma från skolan. Dagen flöt på utan några större draman. De var glada och charmiga, precis som de brukar. Antagligen (förhoppningsvis) var gårdagen bara en tillfällig svacka, jag håller tummarna. Hårt.

I och med att de skulle till doktorn senare under dagen tänkte jag att vi kunde öva lite. Jag förblev en febrig patient med bruten arm, svullen hals, magsår och ryggskott. Så här i efterhand kanske det blev lite överdramatiserat. Hur som helst, tvillingarna gick in i sina roller som Doktor och sjuksköterska.

Detta kom för övrigt att bli en av mina bättre ideér. Leken gick ut på att jag låg stilla i en säng med sluta ögon medan de tog tempen och lyssnade på mitt hjärta, hämtade saft och gosedjur till mig, tog blodprov och lindade in mig i bandage.

När Doktorn sedan frågade "How are you feeling?" Svarade jag bara "Oh. Not very well, I think I have to stay here another night."

Och ungefär i den riktningen fortsatte det.

Efter några veckor mådde jag slutligen lite bättre och vi bestämde oss för en innomhus picknick. Toast, festis, Kakor, filtar och memori fick bli ett bra avslut på dagen.

Idag tog jag hand om tvillingarna nästan hela dagen, de skulle på läkarkontroll och stannade därför hemma från skolan. Dagen flöt på utan några större draman. De var glada och charmiga, precis som de brukar. Antagligen (förhoppningsvis) var gårdagen bara en tillfällig svacka, jag håller tummarna. Hårt.

I och med att de skulle till doktorn senare under dagen tänkte jag att vi kunde öva lite. Jag förblev en febrig patient med bruten arm, svullen hals, magsår och ryggskott. Så här i efterhand kanske det blev lite överdramatiserat. Hur som helst, tvillingarna gick in i sina roller som doktor och sjuksköterska.

Detta kom för övrigt att bli en av mina bättre ideér. Leken gick ut på att jag låg stilla i en säng med sluta ögon medan de tog tempen och lyssnade på mitt hjärta, hämtade saft och gosedjur till mig, tog blodprov och lindade in mig i bandage.

När doktorn sedan frågade "How are you feeling?" Svarade jag bara "Oh. Not very well, I think I have to stay here another night."

Och ungefär i den riktningen fortsatte det.

Efter några veckor mådde jag slutligen lite bättre och vi bestämde oss för en innomhus picknick. Toast, festis, Kakor, filtar och memori fick bli ett bra avslut på dagen.

Haha så jävla underbar hanna! :D kanske ska testa det på mina ungar också. (a)

Hej å hå! Skönt att du fick lite lugn men var så säker, du kommer att vara sugen och sälja dem många gånger. Den delen av hjärnan som tar hand om förträngning är underskattad. Tänk så snabbt man glömmer dessa mardröms tillfällen! P & K